October 21, 2017, 9:48 am
Visst är väl höstfärgerna starkare än nånsin eller är det bara jag som inbillar mig. I vilket fall upplever jag mycket färg.Har långa lister över vad som ska göras, akutlistor, listor för sånt som kan vänta nån vecka, listor för sånt jag behöver hjälp med. Dagens agenda är glasklar när jag går ut men efter en stund tappar jag ändå fokus, blir stående, drar djupa sköna andetag, spanar mot skogen och ängen där färgerna lyser även en mulen dag, sparkar i löven. Livet är härligt! Dekorerar med pumpor både här och där. De flesta egenodlade, ett par köpta.
Rosenskäran har hamnat på komposten idag och fått ge plats för krukade växter som behöver grävas ner. Den här lådan är så bra för jag har ett lock till den, sen den användes som varmbänk. Locket kommer väl till pass framåt våren när jag vill driva på lite extra eller avhärda nysådder.
Redan vid tretiden försvinner solen bakom ekdungen på ängen och kvällen sänker sig över trädgårdslandet.
Jag följer med solen runt huset. Det finns ju alltid nåt att pyssla med, så lika bra att hålla till där det är varmast och mysigast. Sorken har grävt ett rejält hål bland smultronplantorna så sandjorden bildat en vall vid hålet. En meter bort ett utgångshål, vältrampat utan sand. Det skulle kunna varit ett kaninhål om det inte varit så litet. Jag hämtar en burfälla och laddar med hönspellets. En tegelpanna över buren håller den på plats och gör det lite intressantare att kila in där. De kommer in från åkrarna runt och äter mängder av lök, trädrötter, bär och grönsaker. Måste hållas efter.Några blåbär har glömts kvar bland flammande blad. Vid det här laget har de tappat smaken och får sitta kvar. Trevligt med nyttobuskar som även är snygga. Bladen brukar sitta kvar en tid efter första frosten och se ut som om de blivit doppade i äggvita och strösocker.
Jo, trots allt blev det en del gjort idag, en del perenner nerklippta, krukor inburna i växthuset och ett klättrande mullbär planterat vid uthusväggen.
Allt gott
↧
October 27, 2017, 7:55 am
Jag brukar så några snabbväxande grödor och ibland även babyleaves i mitten av september. Än så länge har ljuset och värmen räckt till, men snart avstannar tillväxten och växterna står stilla under vintern. Därför har jag sått lite tätare än jag skulle gjort annars.
I år blev det pak choi, rädisor och vintersallat, men jag skulle också kunnat så tat soi, spenat, bönskott, babyleaves av olika slag.
Jag sår i brödbackar av plast, klädda med ett par tidningar så att jorden inte rinner ut. Backarna behöver ha ett djup på 15-20 cm, beroende på vad man sår. Det är en stor fördel att först kunna ha dem utomhus och sen flytta in dem frostfritt när den riktiga kylan kommer. Här står de på en upp-och -nervänd odlingsbänk. När det blir minus i växthuset lägger jag helt enkelt dubbel odlingsväv över och bygger ett tält på klassiskt barnkojevis. Det är ändå enkelt att komma åt och vattna ibland. Pak choi växer nästa hela vintern och kan bli ganska törstig, medan vintersallat möglar om den blir för blöt.
Vintersallaten har bildat rosetter i storlek som de man köper i butik under namnet Mache. De kommer inte att växa så mycket mer. Jag har sått tätt och skördegallrar efter hand. Detta är en av mina favoritsallater med sin fräscha citrussmak.
När pak choien är fullvuxen får det bara plats sex plantor i backen. De kriskpiga stjälkarna är så goda att woka på, bladen är fräsha och som små är de goda i salladen. Nu gallrar jag runt de plantor som ska få växa till sig och stå kvar.Det går inte åt alls så mycket grönt nu som på sommaren och det här kommer att räcka till januari, februari. Där kan det bli ett glapp innan varmbänken börjar leverera i slutet av mars, men då groddar jag på fönsterhyllan och får lite omväxling på köpet.
Det finns också en hel del grönt kvar utomhus som mangold, rödnervig trädgårdssyra, sandsenap och nyzeeländsk spenat. Dessutom använder jag rädisblasten från en av backarna som sallat. Det går bra att norpa ett blad här och var.Allt gott
↧
↧
November 2, 2017, 11:56 am
Tomater är inte bara tomater som man annars skulle kunna tro när man ser butikernas utbud. Nej, det finns verkligen tomater för alla tillfällen och smaker. Att driva upp egna plantor har den fördelen att det finns sådär 7500 sorter att välja bland. Det är som att kliva in i en godisvärld där med oändligt mycket att upptäcka i färg, form, smaker, odlingsegenskaper, storlekar på plantor och användingsområden.
Förra året testade jag vintertomaten Principe Borghese och blev inte särskilt imponerad, men den fick en chans till i år, mest för sin roliga form med spetsen (il pizzo) och nu har jag fattat grejen! Plantorna blir höga och ger ganska många medelstora röda tomater i mitten till slutet av säsongen. Det är just det som är lite av problemet. Likt ett vinteräpple som ser rött och gott ut på hösten smakar de inget vidare innan det fått ligga till sig. Jag lät mig luras av den röda färgen och åt tomaterna innan de var mogna helt enkelt.
I år har jag istället hängt upp dem fast de såg mogna ut och nu har de hängt cirka två månader. Plötsligt är smaken mer än godkänd, söt, saftig, mumsig!
I Italien kallas de Piennolotomater efter piennolo som betyder klase. Man hänger upp dem i snygga klasar för att använda de månader det inte finns plantor att skörda från. Mina har ju en del ytterligare att önska vad det gäller upphängning, men till nästa år ska det bli snygga täta klasar.
Den gula är också en Piennolotomat vid namn Vesuvio Giallo. Mycket god, men jag kan inte låta bli att undra lite hur de som växer på vulkanen Vesuvius sluttningar smakar eftersom jorden och vattningen påverkar smaken.
Generellt har det varit mer mögelproblem än vanligt både i växthus och ute, förmodligen beroende på den fuktiga och ganska svala sommaren. Även vintertomaterna drabbades, vilket gör att en del tomater trillar av fortare än de borde. Hoppas ändå ha några kvar till jul för jag har egentligen inte börjat äta av Piennolotomaterna ännu. Det finns nämligen ett trevligt litet lager av sommartomater som mognar så stilla på ett fat i växthuset, Chilega som fortfarande mognar på plantorna och Tiny Tim som fått flytta in på fönsterkarmen. Än så länge har det varit plusgrader i växthuset, men när det blir kallare får vintertomaterna flytta in i en sval garderob.
Allt gott
↧
November 8, 2017, 9:00 pm
De flesta känsliga växter är nu invintrade i bubbelplasttältet som är uppsatt inne i växthuset. Det är en bra lösning eftersom jag inte har isolerglas eller annat lagom tempererat utrymme. Det viktigaste är att de här växterna inte fryser, men allra helst vill jag hålla temperaturen runt sådär 10-15 grader, vilket inte är det lättaste i ett litet utrymme. Till min hjälp har jag en värmefläkt med frostvakt.Än så länge har det räckt att släppa när "dörren" när det varit frostnätter utomhus. Lika viktigt är det förstås att rulla upp den när solen står på. Just de där snabba temperaturväxlingarna vill jag undvika.
Här står de och gottar sig, teplantorna, citrusen, agaven och en del kaktusar. Har sparat lite plats till pelargoner och olivträd.
Inne i tältet har jag växtbelysning som är på mellan klockan 06-18. Den har just startat när jag stiger upp och det är lite mysigt att titta ut från andra våningen och se att det lyser hemtrevligt i bortre änden av trädgården.
Nya generationens växtbelysningar med LED tycker jag har öppnat en helt ny värld när det gäller odling och övervintring om man jämför med de gamla lysrören. Små, smidiga med hög lyskraft och halva energiåtgången. Det bästa av allt att de kan användas året runt. Jag har en belysning med olika lampor som man får byta manuellt, men då har man ju en extra lampa som ska förvaras när man inte använder den. De ställbara gillar jag mer. Man kan alltså byta ljusfrekvenser genom en knapptryckning om man vill ändra från vinterförvaring till att dra upp plantor på våren och det vill man ju!
I stora drag kan man säga att blå frekvenser är för vinterförvaring och röda för odling och blomning, men man kan finlira med olika blandningar och styrka för olika sorters odling och storlek på plantorna. Med senaste armaturen följde en liten trevlig ljusguide.
På övre hallen har fönstertomaten 'Tiny Tim' fått flytta in. Liksom lillasyster 'Wilma' fortsätter de att blomma och leverera om de får komma in i värmen och mår extra bra om de får belysning också. Här använder jag de röda frekvenserna eftersom jag vill stimulera blomningen.
Lampan må vara lite konstigt placerad, men jag byter ut det lilla bordet till ett stort i januari när det är dags för babyleaves och att dra upp plantor till varmbänken. Även chili, rotselleri, aubergine och den del blommor behöver ju komma igång tidigt.Alla som försökt att dra upp småplantor på fönsterhyllan i för lite dagsljus vet hur rangliga stackarna blir.
Belysningen på bilden hittade jag hos GardenStore och jag har glädjen att kunna erbjuda mina läsare 10% rabatt på hela deras sortimentet till och med den 23 november! Använd koden "Anette10" i kassan. Vill du titta på samma belysning som jag har kommer här en direktlänk Växtarmatur Venso Quattro 30W
Allt gott
↧
November 16, 2017, 12:26 am
Nu har äntligen Classicums montörer varit här och tätat för tredje gången.
Ni som hängt med ett tag kanske kommer ihåg att jag haft problem med omfattande läckage i växthuset ända sen Classicum monterade innan jul 2015. Det har varit mycket trassel med allt möjligt i kontakten med företaget, men att växthuset tagit in vatten har ändå varit värst.
I januari i år påtalade jag igen stora pölar och att flera deciliter silikon ramlat ner vilket slutade med att de skulle åtgärda. I mars skickade jag en undran om när de kommer och fick ett kort svar av VD utan artighetsfraser:- Jag har ju sagt att vi kommer när vädret tillåter.
Det var väldigt fint väder hela våren, men ingen dök upp. Sen blöt sommar med pölar på murar och golv, värst i vinklarna vid utbyggnaden och mitt i taket, dränkta vildpelargoner, småplantor, radio, frösamling, blött korgbord och svårt när man inte kan placera saker där man tänkt.
Kände mig helt uppgiven, ja faktiskt helt förtvivlad över att inte komma nånvart, att inte få ordning på eländet och att bli nonchalerad. En anmälan till ARN verkade vara det enda som återstod. Drog mig för detta hela sommaren. Det låg som ett mörkt tungt moln över mig och sög energi innan jag kom till skott. Endast 40% av anmälningarna ger konsumenten rätt och det gäller att göra en bra ansökan med juridiskt korrekta krav på vad man vill att de ska besluta. Kvarnarna mal sen långsamt.
Kontaktade en advokat för att bolla kravlistan. Han menade dock att det var bättre att hoppa över ARN eftersom Classicum skulle kunna komma med diverse påstående som jag inte skulle kunna bemöta och som skulle kunna leda till avslag. Allt utmynnade i att han skrev ett brev till Classicum och två veckor senare var deras montörer här.
Advokaten kostade mig några tusen men hellre det än att dra ut på eländet och kanske ändå inte komma nånstans.
Jag har hela tiden haft en känsla av att det handlar om mer än montering, kanske konstruktionsfel och nu sa montörerna rent ut att det är en dålig konstruktion där vatten kryper in via hängrännor och inuti profiler. Man hör intensivt droppande men kan inte se var det kommer från. Det var ett stort hål i taket där silikonet ramlat ner. Jag har via sociala medier också förstått att många fler än jag har problem.
De två första gångerna tätades med universalsilikon men nu använde de en vattentät produkt, lyfte på lister, bytte vissa och borrade hål i hängrännorna för att öka avrinningen. Jag fick också veta att växthusmodellen förbättrats sen jag köpte, bland annat med bredare hängrännor och annan konstruktion på vissa profiler.Även om de polska montörerna är mycket trevliga och arbetsamma hoppas jag innerligt att jag inte behöver se dem mer i detta sammanhanget och håller tummarna hårt för ett funktionellt växthuset i fortsättningen.Allt gott
↧
↧
November 23, 2017, 4:36 am
Vi äter fortfarande av sommarsquashen. I slutet av säsongen brukar jag de sista växa ut till full storlek. Riktiga monster som väger flera kg och är 40-50 cm långa. Under högsäsong skulle jag se det som ett misstag i odlandet att glömma nån som fick bli så stor, men i slutänden finns det en liten finess eftersom bjässarna tål en viss lagring. Förvarar dem i back med träull i garaget som är svalt men frostfritt och den sista brukar klara sig till jul.
Jättesquash måste kärnas ur och bör även skalas. Ofta använder jag den tärnad i paj. Här kommer ett favoritrecept:
Pajdeg
150 g smör eller margarin
1 1/2 dl vetemjöl
1 1/2 dl grahamsmjöl
2 msk vatten
Fyllning
4-5 hg squash
2 gula lökar
olja
1/2 dl vatten
(1 vitlöksklyfta)
1 msk buljongpulver (örtbuljong)
1/2 tsk timjan
hackad persilja
ev. salt
1 dl osttärningar av fetaost
1 ägg
1 dl kaffegrädde
1 dl gräddfil
svartpeppar
1/2 dl parmesan
Rör samman ingredienserna till degen och låt den stå svalt en timma. Sätt ugnen på 225°. Skär squashen i tärningar ca 2x2 cm stora och hacka löken. Låt squash och lök puttra i olja några minuter. Obs! Får ej bli brunt. Häll på vattnet och kryddorna och låt koka på svag värme ca 10 minuter.
Tryck ut degen i en pajform och förgrädda pajskalet 10 minuter. Blanda ägg, grädde, gräddfil och kryddor. Ta ut pajskalet och fyll det med squashröran och osttärningar och häll på äggblandningen. Sänk värmen till 200° och grädda 40-45 minuter.
↧
November 30, 2017, 12:16 am
Hade egentligen förberett ett inlägg om plastbantning, men hur starkt jag än känner för miljö- och natur får det allt vänta. Det är ju ändå advent! Äntligen är det dags för ljus, slingor och lyktor. Julpyntandet har minskat väsentligt under åren men ljuskällorna tenderar att öka desto mer liksom pysslandet med naturens material. Igår fick dessutom grannen sin stora gran nersågad, full med kottar till oss alla. Väldigt lägligt.
Ljuskronan ser stor ut över det lilla bordet, men när den får flytta in i matrummet stämmer proportionerna bättre. Brukar använda material som ädelgran och tuja som håller länge och inte skräpar så mycket och den brukar klara sig inomhus både över jul och nyår. Ibland får jag byta ett och annat äpple.
I mina trakter är det inte så vanligt med buxbom och vintergröna inramningar så korgar med ris och minigranar blir välkommet vintergrönt både här och där.
Mannen svetsar, svarvar och böjer till när jag behöver stommar i olika storlekar. Ibland klär jag med lärkkottar, andra år blir det mossa och murgröna, men det röda är ändå en välkommen färg efter alla dimmiga mornar och grå dagar.
Önskar alla en fin tid i Advent
↧
December 7, 2017, 12:33 am
Nån som försökt att klara sig utan plast en månad, en vecka eller bara en dag?
Det låter väl hur enkelt som helst, tänkte jag och lade glatt en tallrik över det som blev över från middagen, istället för att köra in skålen i en plastpåse. So far so good.
Men osten, charken och alla möjliga andra produkter jag köper är inplastade, till och med trädgårdstidningen. Det dröjde alltså inte många minuter förrän jag åter höll i en sladdrig plastförpackning.
Varför göra sån affär av lite plast? Denna fantastiska uppfinning inte minst i trädgårdssammanhang.Det finns många som kan mycket mer om detta än jag och kan förklara kemin i detalj. Jag nöjer mig med det faktum att mjukplast avger giftiga ämnen som flyger runt i luften vi inandas, på olika sätt hamnar i naturen, haven, i fisken som vi äter. Mjukgörare s.k. ftalater frigörs när vi hanterar mjukplasten och finns i luften vi inandas. Det är nog argument för mig. Plasten växer oss över huvudena och förgiftar vår miljö. Det handlar om fertilitet och cancer.Det är till och med så att den mesta av all plast som nånsin producerats fortfarande finns kvar enligt Naturskyddsföreningen. Plast driver runt i gigantiska klumpar i haven som öar och i vissa länder har man helt förlorat kontrollen över all kringflygande plast.
Eftersom mjukplast är i stort sett det enda som hamnar i vår soptunna efter sortering blir det väldigt markant vilka mängder det handlar om bara för vårt lilla hushåll. En hårdpackad soppåse med mjukplast i veckan. Helt galet!Brännbart eldas upp, organiskt komposteras, glas, metall osv kör vi själva till sorteringen några gånger om året. Vi har ingen kommunal hämtning för sånt och det blir inte så mycket, men mjukplasten blir kvar.
Problemet är inte helt nytt för mig, men jag har länge dövat samvetet med att jag återanvänder alla påsar från grönsaks- och fruktdisken för snigelplockning. En del har alltså hamnat i en liten korg i hallen där jag snabbt kan rycka en påse innan jag går ut när det är snigeltider. Ute har jag ett annat och större lager för mer seriös snigelplockning. Får återkomma och förklara metoden en annan gång.
Nu har påslagret för sniglar blivit så stort att det förmodligen räcker flera år framåt. Det går inte längre att försvara fruktpåsarna. Det här är ju ett område som jag faktiskt kan påverka. Nu har jag tvättpåsar som jag tar med mig till affären och plockar i. De väger bara några gram, är lätta att tvätta och hyggligt genomskinliga så man ser innehållet. Dessa köpte jag på Lindex, men jag tror nog att de flesta butiker som säljer Bh:ar också säljer tvättpåsar. På nätet finns dessutom en rad ekobutiker som säljer särskilda nätpåsar av organiskt material. Bara att googla på.
Det känns helt enkelt bra i magtrakten att ha taget ett steg längre mot ett hållbart liv. Många bäckar små... En så enkel åtgärd och ändå var det så svårt att få ändan ur vagnen.
Däremot har det varit mycket lättare att byta ut plastkassarna mot pappers vid veckohandlingen. Tror till och med att jag låg lite före utvecklingen där, eftersom man för 10-15 år sen hävdade att det inte var nån miljövinst med att använda papperskassar. Räkneexemplet byggde på att man tog en ny kasse varje gång, men jag återanvänder samma tre papperskassar tre, fyra månader och sen slutar de som påsar för brännbart. Ska jag bara ha ett par grejer finns det alltid tygkasse till hands.
Hårdplasten är inte en riktigt lika stor miljöbov eftersom den återanvänds igen och igen. Att byta ut dem rakt av är ett miljöslöseri i sig, men jag köper inte slentrianmässigt nya hårdplastprodukter. Många gånger finns det andra material eller metoder som är både snyggare, mer funktionella och miljövänligare. I trädgårdssammanhang förekommer det en hel del hårdplast när man sysslar med plantor och uppdrivning, men jag jobbar på att minska även där. Får återkomma till det i annat inlägg.
Förväntade mig en del lyfta ögonbryn, kanske nån spontan kommentar eller liten diskussion över fruktdisken när jag började med tvättpåsarna, men hittills bara en kassör som inte kände igen förpackningen följt av en positiv kommentar i kön. Att plastbanta känns jättebra och jag diskuterar gärna.
↧
December 14, 2017, 12:09 am
Hos mig får julblommorna gärna vara blå om fröken rosmarin som bestämmer sig för att gå i blom.Skymtade nåt blått där längst in på hyllan i vinterförvaringen när jag vattnade, men nu har hon fått komma ut i växthuset där det fortfarande är frostfritt fast svalare än i vintertältet som håller ca 10 grader.Andra år har jag försökt övervintra mina kryddplantor i garaget med ca 15 grader och vanlig lysrörsbelysning med mindre lyckat resultat. Trots duschning har plantorna utan undantag torkat ihop, så att plantan trivdes bättre i nya förvaringen var en trevlig överraskning. Rosmarin är en riktig favoritkrydda både i efterrätter, på grillade rätter och bakade grönsaker.
Ibland behövs det inte mycket för att pigga upp en grå dag med våttung snö. Allt gott
↧
↧
December 22, 2017, 1:46 am
För mig är inte julen bara den stora vinterhögtiden utan också en summering vad det gäller de egna matförråden. Har de färska tomaterna räckt till jul, har sommarsquashen klarat sig, hur mycket eget blir det på bordet?
En del av det jag odlar som olika rotsaker finns i tryggt förvar i jordkällaren på Södra filialen. Annat som tomater, spenat, mangold, svartkål, ärtor, bönor, dill, persilja är antingen stoppade direkt i frysen eller förädlade i form av röror, såser, syrningar och andra inläggningar. Kryddor, örter och te är torkade, vitlöken hänger i sin fläta bredvid lökkorgen i garaget. Svartkål, strandkål, mangold, jordärtskockor, vinterpurjo står faktiskt kvar i landen och går att skörda vid behov. I snicken står de ljuvligt doftande äppellådorna med täcken över sig.
Ja, det finns ju faktiskt en del i förråden, men utmaningen som jag varje år ger mig själv är att så mycket som möjligt på julbordet ska vara av egen produktion. I år fixar jag rödbetssalladen, rödkålen, grönkål, grönsalladen, skott, groddar, morötter, ägghalvor, marinerade bönor, jordärtskockor i senapssås. Så långt allt väl, men det finns ändå en del som saknas.
Brysselkålen hann inte riktigt fram och potatisen tog slut förra veckan. Potatisbristen förtjänar en förklaring.I giftfri odling behöver man rotera växtplatsen varje år för att få så frisk potatis som möjligt. Att odla tomater och potatis tillsammans på en liten villatomt kan ställa till rejäla problem eftersom de är nära släkt och får samma sjukdomar. Alltså har jag delat upp mitt land på Södra filialen i sex tänkta kvarter där potatisen får en sjättedel och sen byter plats varje år. I fjol höstsådde jag halva potatislandet och täckte med tjockt lager halm. Det var förstås en vild chansning, men alla som odlat potatis har väl nån gång varit med om att knölar glömts i jorden och sen självsått sig kommande säsong på de mest opraktiska ställen. Så varför inte försöka styra upp det hela och få en extra tidig skörd, tänkte jag. Men, nej det funkade inte trots relativt mild vinter. Det blev väldigt glest i raderna, mindre plats för vinterpotatisen och ett magert förråd. Nu får det istället bli en bunkringsresa till ekologiska gårdsbutiken i Tävelsås.
Egen vitkål att göra brunkål av saknar jag också. Satte inte tillräckligt eftersom den är svår att förvara färsk och jag inte visste att vi skulle ha tillgång till jordkällare.
Trots att jag odlat hela mitt liv tycker jag fortfarande det är svårt att veta hur mycket som går åt vid olika tidpunkter under året, hur mycket jag kommer att kunna ta hand om orka/hinna mjölksyra eller förädla på andra sätt. Det kan bli missväxt medan annat kan trivas extra bra. Mycket beror förstås på att utrymmet är begränsat och behöver utnyttjas på bästa sätt, men det är också viktigt att inte slösa tid och kraft på att odla för mycket av nåt vi inte hinner äta upp och istället odla tillräckligt av sånt vi gillar och äter mycket av.Självhushållet omfattar inte bara grönsaker utan också eget kött, vilt och fisk. Ofta har vi i både rökta bogar, filéer och vildsvinsskinka, men inte i år. Vildsvinen har minskat, vilket jag i och för sig är glad för, men det gör också att en del kött fått köpas. Det traditionella julbordet bygger trots allt på grisslakten även om jag själv håller mig till grönsakerna. Jo, köttbullarna är ju faktiskt egna fast på älgkött.
Det är ändå fantastiskt hur mycket man kan höja självförsörningsgraden bara genom att odla på en liten villatomt. Vår yta är på ca 1400 kvadratmeter, hälften är parkering och byggnader, ca 700 kvm trädgård med fruktträd och ca 60 kvm odlas intensivt. Sen plussar jag på med vinterförråd från Södra filialen. Tänkte återkomma till hur jag gör för att klämma ur villaträdgården riktigt mycket grönsaker i inlägg längre fram.
Härnäst väntar vintersådder och förgroning av plantor till varmbänken som laddas i februari.God Jul
önskar
↧
December 28, 2017, 12:33 am
Ännu ett trädgårdsår läggs till handlingarna. Det var en fuktig sommar som gynnade grönsaksodlingarna och jag ägnade mig mer åt snigelplockning än vattning. Men när vintergrönsakerna såddes var det torrperiod och jag fick så om för att jag inte lyckades hålla bäddarna fuktiga. 2018 ska jag anpassa sådderna bättre efter vädret om det så innebär att vintergrönsakerna inte kommer i jorden förrän efter midsommar.
Vi fortsatte markarbetena runt växthuset, byggde staket mot komposthörnan, anlade hallonland, sparrishäck, land för kronärtskockor, påbörjade nyttolunden och renoverade en rabatt.Petra blev årets första kycklingmamma med tre dunbollar i januari. Hon fick bara ligga på tre ägg eftersom det blir för mycket kycklingar att ta hand om annars.
En solig dag nära nollan i februari startades varmbänken. Färsk hästgödsel hämtas under en veckas tid från ett stall i byn. Det går åt mängder.
Mars. Medan jag väntar på att det ska gro och rota sig i varmbänken börjar vintersådderna i växthuset leverera. De har stått på svag golvvärme i plastbackar. Mums med pak choi i woken.
April och tomatplantorna har skolats om till enliters papperskrukor. Ett experiment som slog mycket väl ut. Testade både krukor av vax och vanligt tidningspapper, men tyckte bäst om de sistnämnda. Ett bra sätt att minska plastanvändningen i trädgården när man har bruk för många krukor.
I maj har kronärtskockorna kommit ut och fått ett täcke av ensilage, varmbänken är frodig och har levererat sallat ett tag, rädisorna börjar komma och späda morötter är på gång. I växthuset är det nu knökfullt.
Juni. I pionlunden avlöser favoriten 'Julia Rose' de tidigaste plantorna. Under den här perioden öppnar sig nån ny sort nästan varje dag. Med denna lilla återblick tackar jag för alla trevliga kommentarer och önskar alla läsare
GOTT SLUT
OCH GOTT NYTT 2018
Må vädrets makter vara med oss, lagom regn, lagom sol och så lite blåst som möjligt. Må rådjuren få smak för nåt annat än våra tulpaner, kaninerna hålla sig hos er på Gotland, sniglarna gå upp i rök och kållarverna halka av.
↧
Trots att jag odlad i mer än 30 år tycker jag fortfarande det är svårt att ha lagom mycket färskt av allt vid rätt tidpunkt, men jag kämpar på och blir bättre och bättre. Att ha tillgång till sockerärtor från tidigt på våren till sent på hösten har jag blivit riktigt bra på. Sallat går det åt mest fram till midsommar och på vintern är det nästan bara rotsaker som gäller.
Juli och det mesta är skördeklart. Det finns så mycket att välja på att det räcker att odla lite grand av varje. Variationen är viktigast. På hösten gäller det att ha gott om kål och rotsaker att spara till vintern.
Augusti. Pallkragarna tillkom för ett fotojobb, men jag har fortfarande svårt att anpassa mig till formatet som känns alldeles för smått. Här hamnar lite av varje och jag tänker mest att ögat ska falla på nåt frodigt till långt in på hösten. Nöjs med staketet som skyler komposterna.
September och tupparna drar omkring i ett eget gäng. Första året jag sparat så många och så länge. Gränsen går när de börjar gala ikapp för intensivt. Då måste det gallras. Efter att ha sstuderat dem hela sommaren och hösten, kommer jag nog att välja Herr Röd som alfatupp till våren. Svart och brokig letar efter nya hem.
![]()
Det är nåt särskilt med höstkvällarna i oktober när solen står lågt och snabbt rör sig över trädgården. Enstaka plantor kan för några minuter hamna i rampljuset, en grönsak, en stol, en kvardröjande kyckling och det gäller att skynda sig om man vill ha en bild.
November och de speciella vintertomaterna med extra lång hållbarhet hänger kvar i växthuset. Vi äter fortfarande av sommartomaterna. Det kommer att bli ett par sorter vintertomater till kommande säsong. Utmaningen är att få dem att räcka över jul åtminstone.
Snön kom och gick i december.
1. år väntar en lång rad projekt. Viktigast är att färda markarbetena runt växthuset. Det är inte mycket kvar.
2.Lika viktigt är att börja renoveringen av trädgårdslandet. Sargen som står på nergrävda plåtar ska bytas mot 4 mm bockat plåt och därmed blir det adjö till elstaketet för sniglarna. Sen ska lådorna inuti också bytas efter hand. Konstruktionerna är nio år och har börjat murkna.
3.En ängsanemon har spritt sig i pionlunden och måste begränsas.
4.Det vore på sin plats att plantera slänterna som ligger under väv.
5. Jag vill också ta bort en ful och arbetskrävande syrenhäck och bygga stenmur längs halva tomten.Mannen ställer inte upp på detta så jag är mogen att leja ett proffs för jobbet.
Klarar jag punkt 1-3 är jag nöjd.
↧
January 11, 2018, 11:33 pm
Mellandagar brukar innebära mer eller mindre städning av den garageplats som jag på nåder förfogar över för mitt planteri. Nu är det dags för nya sådder och det gäller att röja undan efter allt julpysslande med kransar och grupper. Inte gör det saken bättre att jag ser möjligheter i diverse skräp. Jag tänker inte plåga er med alla mina tankar om detta utan nöjer mig med södra kortsidan.
När du kommit över värsta chocken kan du urskilja en ställning med trådkorgar i mitten. En bra idé tyckte jag när jag bad mannen bygga den eftersom den går på hjul. Tanken var att torka löken på hyllorna utomhus i vackert väder och lätt kunna dra in den när det börjar regna.
Jo, det funkade en säsong eller två. Sen blev det missväxt och alla hyllorna behövdes inte. Det fylldes på med annat och det växte upp högar runt som nu gör det ganska svårt att rulla ut i en handvändning. Löken får torkas på annat sätt. Annars kände jag mig nöjd med idén, liksom att kroka fast korgar och annat i ett armeringsnät i taket, men desto mer plats man har ju mer sparar man på.
En timme senare...
Vagnen befriad från udda handskar, gamla skyltar och annat skräp. Det går att ta sig fram till flätade korgen med rödlök och schalottenlök, pumpor och vitlöksfläta.
Alla plastburkar sorterade i storleksordning redo för sådder. Eftersom jag inte kan komma ihåg när jag köpte nåt förpackat i plastkartong senast, är jag rädd om mitt lager och återanvänder från år till år. Särskilt bra är de med lock och hål i botten som har bra storlek och går snabbast att använda.
Vid det här laget kan det väl inte förvåna om jag säger att jag även sparar på kottar...Nu har de använts till juldekorationer, men längre fram i vår är de oumbärliga som fyll i botten på krukor och byttor istället för lecakulor och därför är det viktigt att ha dem tillhands, men de får flytta ut från garaget.
Nån mer än jag som är samlare...Allt gott
↧
↧
January 17, 2018, 9:00 pm
Att välja tomater är inte lätt när det finns så många roliga med olika egenskaper, men jag vill ha en bra blandning som ger så tidigt som möjligt till så sent som möjligt för att täcka in så stor del av året med färskt. Jag vill ha normalstora bastomater som ger rikligt till olika röror och såser, olika former och färger eftersom det tilltalar ögat, men också för att olika färger innehåller olika antioxidanter som bygger upp immunförsvaret och dessutom lär vara rena cancermedicinen (Nej, jag har inte cancer, men det skadar inte att förebygga och försöka hålla sig frisk). Jag vill ha sorter med spännande smaker, syrliga, söta, fylliga godistomater.
Utrymmet räcker till 7-8 ampeltomater, 5-10 fönstertomater och 40 höga. En del vill jag förstås ha flera plantor av och jag har 39 sorter som alltså måste bli färre.
Tio favoriter är självklara. Presenterar dem utan inbördes ordning.
Fönstertomaten 'Vilma' med söta, goda körsbärstomater, 30-40 cm första säsongen. Tar lite tid på sig att komma igång, men ger sen rikligt och länge. Kan flytta in på fönsterbrädan under vintern eftersom hon inte blir så hög, gärna med växtbelysning. När hon blir för hög eller risig tar man bara en gren och sticker ner i ny jord. Tomater är perenna i sin ursprungsmiljö, men på grund av sin storlek är de flesta mest praktiska att odla som ettåringar.'Bloody Butcher', bra bastomat, ger rikligt med normalstora, plattrunda, mycket saftiga tomater, ganska tjockt skal. Tål lite lagring i kylen. Framför allt en mycket tidig sort. Vilket är viktigt för mig i zon 4, 1 meter hög buske.
Ampeltomat 'Tumbling Tom Yellow'. Jag har också en röd variant. Busktomat med naturlig hängande växtsätt perfekt för amplar, piedestal eller stor, lite högre urna. Medeltidig. Ger hundratals goda körsbärstomater på en gång. Jag brukar har några plantor inomhus och några ute för att förlänga skördeperioden.
'Black Cherry' Mörkröd snygging, söt och saftig körsbärstomat som ger rikligt, hög, tjyvas.
'Chilega' Sötaste tomaten i samlingen, storfavorit som oftast går åt som godis redan i växthuset trots att den ger både rikligt och länge. Medeltidig körsbärstomat, hög, tjyvas.
'White Bush' Medeltidig bifftomat som ger fantastiskt goda bamsingar på 150-200 gram. Så länge tomaterna är ljusa smakar de inte så mycket, men plötsligt blir de apelsinfärgade och otroligt smakrika. Då äts de på en gång. 120 cm hög stadig buske. Som de flesta bifftomater lite mer svårodlad än de mindre sorterna.
'Cherny Mavr' Rysk brunröd plommontomat, ger rikligt med söta lagom munsbitstora godistomater, medeltidig, hög, tjyvas. Försökte gång på gång spara en klase mogna för fotografering, men de gick inte att motstå tillräckligt länge.
'Green Zebra' Medelstor, gulrandig salladstomat med tunt skal, söt och mycket god, ger bra men tål endast ett par dagars lagring, hög, tjyvas.
'Indigo Pear Drops' Lilagul pärontomat, mycket god, saftig, söt, ger rikligt men är trögpollinerad. Jag brukar plantera den nära dörren i bra drag, men ej utomhus, hög med buskigt växtsätt. Jag tjyvar till hälften.
Sist men inte minst 'Vesuvio Giallo' med den för piennolotomaterna karaktäristiska spetsen. Kallas vintertomat eftersom hållbarheten är exceptionell, men likt vinteräpplen behöver de mogna en eller ett par månader efter skörd innan smaken kommer. Vad det gäller arom kan de inte tävla med övriga favoriter, men smakar mer än en köpetomat och det är fantastiskt att ha egna färska tomater till jul sparade i upphängda klasar. Hög, tjyvas.
Jag lottar ut fem frö av valfri sort till tre vinnare. Du behöver bara visa ditt intresse i en kommentar.Den som inte har egen blogg väljer att registrera sig som anonym med mejladress i kommentaren.Dragning onsdagen den 24 januari kl 18.00. Vinnarna meddelas via mejl och presenteras på bloggen i kommande inlägg.
Allt gott
↧
January 25, 2018, 2:40 am
Kul att så många ville vara med i utlottningen av tomatfrö i förra inlägget. Vinnarna är Emma Sjöquist, maggansblogg-maggan och skaparrgladje. Grattis till er! Jag får en del förfrågningar om föreläsningar i olika ämnen, men brukar oftast tack nej eftersom jag är starkt överkänslig mot diverse kemi och särskilt dofter (MCS). Jag får helt enkelt andningssvårigheter och kan bli sjuk av dofter som andra inte ens märker, ofta parfymerade hygienprodukter som tvättmedel, sköljmedel, hårprodukter, smink, krämer, även vissa doftande växter.
Nu har jag ändå tackat ja till att föreläsa vid två tillfällen hos Klockaregårdens trädgårdsbutik. Det är ju så kul att prata odling och träffa likasinnande! Jag räknar med att det finns mycket luft i lokalen och hoppas på att ni inte ska känna er avskräckta, men är väldigt tacksam om ni som tecknar er ändå om möjligt ligger lågt med doftande produkter den dagen.Jag kommer att visa bilder från min trädgård och prata om hur man blir nästan självförsörjande på grönsaker i en villaträdgård. Bjuder på diverse tips och knep. Fika ingår. 10 april, tisdag kl 17.30 - 20.30 Klockaregårdens trädgårdsbutik, Ör17 april, tisdag kl 17.30 - 20.30 Klockaregårdens trädgårdsbutik, ÖrSe även www.klockaregarden.se
Föranmälan till kerstin@klockaregarden.se
Nåt annat som jag också är riktigt sugen på är att prata tomater. Denna fantastiska grönsak som är så mycket mer än vad man hittar i mataffärens kyldisk: basråvara, godis, delikatess, antioxidantbomd, krukväxt, ögongodis, samlarobjekt...Vet att vi är många som älskar tomater. Tänkte berätta om hur jag driver upp mina plantor, knepen för att få dem knubbiga och fina, att välja sorter, odlingsförutsättningar, jord och näring, pollinering, odlingskompisar, om ohyran slår till, samla frö, ta hand om skörden. Det blir två fristående tillfällen med plats för tio deltagare per gång eftersom vi håller till hemma i mitt växthus med begränsad yta. Fika ingår. Meddela allergier. Pris 350 kr. Anmälan till anette.brunsell@gmail.com
Datumen är14 maj, måndag 18-2117 maj, torsdag 18-21
Kommer även finnas en del plantor till försäljning och möjlighet att kika runt i trädgården.
↧
February 1, 2018, 1:08 am
Att sortera fröer är både vånda och nöje. En vånda eftersom alla fröfirmor inte skriver ut såråd eller såtid på påsarna och det kan bli mycket googlande innan alla hamnar i rätt hög. Det uppvägs dock av allt härligt rasslande i påsarna och förväntan över vad som komma skall.![]() |
| Spenat |
Av nån anledning tenderar påsarna att bli fler och fler trots att jag för andra året i rad bestämt för att det måste bli en skärpning. Många fröer håller flera år som t.ex. tomater. Grobarheten minskar efter hand, men jag sparar dem upp till fem år. Färska frö sår jag ofta ett och ett. Äldre fröer bredsås. Då slipper jag tomburkar där det inte kommer något. Andra knep är att så grundare eller göra olika såprov.Morötter är det egentligen inte mycket mening att spara på för grobarheten försämras betydligt men jag har ofta slattar kvar som jag bredsår i krukor och djupare lådor redan nu. Vid direktsådd utomhus vill jag ha absolut färska frö.Eftersom jag sår året runt även inomhus på vintern gäller det att ha ett bra system över alla påsar. Tomatfrö har jag så svårt att motstå att de numera har en egen låda, liksom ärtor och bönor.Utsädet till ärtor och bönor är till största delen egeninsamlat och tar mer plats. Det hamnar ofta i strutar och påsar.Resterande fröer delas upp i grönsaker och blommor som sorteras efter såmånad. Varje månad delas i två högar, direktsådd och de som ska förgros. Södra filialen får en egen hög. Verkar det rörigt...
När jag är mitt upp i sorterandet och matrumsbordet, inklusive stolarna är täckta med påsar, kuvert, lådor och strutar känns det rätt kaosartat, men jag vet ju att det löser sig i slutänden. Långt i från allt är med på bild kan tilläggas.Sätter sen gummiband om högarna och tar med mig första bunten till bänken i garaget. Efter sådd hamnar tompåsar i en hög och slattar i en annan. Slattarna sorteras sen in i bunten för nästa tänkbara sådd.
Som exempel sår jag pak choi och spenat i backar nu för att äta som babyleaves och för wokning om två tre månader. De står i växthusen och gror fort. Jag skulle också kunnat vinterså på friland, men hoppar över denna gången och lägger påsarna i marshögen för friland istället. När jag sått i mars hamnar spenat och asiatiska kålsorter i septemberbunten.
I frölådan har jag ett antal fack där jag ställer buntarna i kronologisk såordning. I den lilla anteckningsboken skriver jag efter hand upp sånt som tar slut i bassortimentet.
När jag nöjd och glad hade sorterat färdigt efter flera kvällars arbete, fick jag för mig att städa grönsakskylen i garaget. Där ligger ett ganska stort vadderat kuvert som jag trodde var oanvända nematoder. Nej, det var cirka 50 påsar reafröer från förra sommaren som jag glömt bort. Ska man skratta eller gråta, alltså!Påminnelse om vårens odlingskurser.
10 april Självförsörjande i villaträdgård, Klockaregårdens trädgårdsbutik, Ör
17 april Självförsörjande i villaträdgård, Klockaregårdens trädgårdsbutik, Ör
Mer info och anmälan
www.klockaregarden.se14 maj Odla, sköta och använda tomater, Rost och rädisors växthus, Benestad
Mer info
HÄR anmälan till anette.brunsell(at)gmail.com
↧
February 8, 2018, 8:15 am
Det hör till ovanligheterna att vi får flera decimeter snö i Alvestatrakten och ännu ovanligare att den ligger i flera veckor.Många bilder och lite text som omväxling.
När solen återvänder efter flera månader av grått, precis orkar ovanför åsen. Det känns som livet återvänder.
Syrengrenarna böjer sig oroväckande.
Övergiven nu, men om ett par månader full av växter på avhärdning.
Vintersådder i skugga bakom växthuset
Innanför kan man ana lite grönt och flera backar med ätligt på gång.
Allt gott
↧
↧
February 14, 2018, 1:45 am
De kallaste dagarna håller sig hönsen inne, men när det mildar på tittar de gärna ut en stund på jakt efter färska godbitar, kanske nåt grässtrå eller nån övervintrande insekt.
Det finns en anledning till att det är staket runt häggmispeln för Gammelhönan Astrid, 8 år vet precis var det godaste plantorna växer. Till och med rötterna av myskmadran är åtråvärda och spekas gärna upp. Man skulle kunna tro att myskmadra är outrotbar men hönorna kan demolera ett bestånd på några dar. De är helt enkelt galna i denna växt.
Astrid bryr sig inte ett dugg om staket utan hoppar lätt jämfota ett par gånger högre än sin egen höjd. Trots sin lilla hjärna har höns ett spektakulärt matminne. Det spelar ingen roll att det är flera månader sen det fanns nåt grönt att hämta här.
De yngre ser än så länge tveksamma ut till upptåget, men jag vet att de lär av varandra och snart kommer de också att våga sig över. Går de för hårt åt rötterna lägger jag ut gummiormen. Det brukar hejda framfarten.
Annars är det full fart i äggfabriken. Takten är två ägg på tre dagar. Det finns fyra reden att lägga i, men det är alltid det bortersta som fylls på först. Det är inte så noga med mina och dina ägg, bara man får ligga i favoritholken. Är man riktigt nödig spelar det inte ens nån roll om det redan ligger en höna och värper. Är man tillräckligt fräck går det att knö in sig ovanpå och trycka ner sig halvt vid sidan.
Svarta Sara och Petronella har lagt sig att ruva, dock inte i samma rede. När jag ser att nån inte går upp efter värpningen som kanske tar en timme på förmiddagen, utan ligger hela dagen, flyttas redet som är en lös holk, in i ett eget hönshus bredvid där hon får vara ifred utan klättrande systrar på ryggen. Det blir också lugn och ro när kycklingarna ska kläckas. Nån enstaka gång har det hänt att jag missat en ligghöna som inte fått vara ifred. Står hon högt i rang, i hackordningen så kommer hon att köra ut hela flocken för att få vara i fred. Då märks det ju i och för sig att nåt är på gång när alla står utanför och stampar. En höna av lägre rang däremot smyger iväg och letar rätt på nåt krypin utomhus. Så har man höns som värper eller ruvar utomhus är det en signal på att de har för få reden eller att hon vill ha lugn och ro som inte finns i hönshuset. Man måste flytta henne till en egen bur.
Nu får de verkligen inte ruva på alla ägg som produceras. Om hon själv fått välja hade hon klarat att ruva fram 20-25 kycklingar, naturens sätt att gardera sig inför ett stort svinn. Här klarar sig alla som är friska och då räcker det med tre ägg vardera. Annars blir det alldeles för mycket höns i trädgården.
Hemmaägg kan bli lite smutsiga och behöva rengöras. Vatten förstör den konserverande ytbehandlingen på äggen, istället använder man ättika och torkar försiktigt med en mjuk handduk.
Allt gott
Påminnelse om vårens odlingskurser.
10 april Självförsörjande i villaträdgård, Klockaregårdens trädgårdsbutik, Ör
17 april Självförsörjande i villaträdgård, Klockaregårdens trädgårdsbutik, Ör
Mer info och anmälan
www.klockaregarden.se14 maj Odla, sköta och använda tomater, Rost och rädisors växthus, Benestad
Mer info
HÄR anmälan till anette.brunsell(at)gmail.com
↧
February 21, 2018, 9:00 pm
Vad gömmer sig under skåpet?Nu börjar det fylla på ordentligt med sådder på alla upptänkliga ytor. Det mesta ätligt som jag får vänta några månader på, men under skåpet hamnade en bytta solrosskott. Vanligen brukar de stå på ett bord med en skokartong över sig, men nu hade jag ingen låda till hands och de är mörkergroende. Normalt täcker man ju mörkergroende frön med jord men jag vill ha rena fina skott utan jordiga mössor och sår därför ovanpå.
Till denna byttan som är ca 20x30 cm går det åt knappt 1 dl solrosfrö med skal. Detta är vanliga fågelfrö, men det finns ekologiska för skott. Har för mig att Runåbergs brukar ha.1. Lägger fröna i ett glas vatten och ställer lerkrukan i diskhon så allt får dra under natten. Om man skulle glömma kan fröna dra upp till tre dygn innan det blir panik med sådden.2. Lägger ett lager med 1 -3 cm såjord. Desto tjockare lager ju lättare att hålla sådden fuktig. Ställer man sådden på en bricka eller liknande där man kan undervattna riskerar man inte uttorkning lika lätt.3. Jag stoppar krukan i en genomskinlig fruktpåse och klipper några hål. Låter kortsidan vara öppen.
4. Ställer mörkt.
5. Efter tre fyra dagar är det dags att se efter hur groddarna mår, kanske spreja lite eller lufta påsen.
6 När de kommit så här långt går det fort. 2-3 dagar senare spränger de påsen. 7 Påse bort och fram med odlingen i ljuset så bladen får färg. Sen är det lämpligt att ställa groddarna svalt annars får de snabbt karaktärsblad och blir tråkiga att äta. Samtidigt kan man passa på att starta nästa omgång.
Solrosskott har god mild smak, växer fort, är matiga och lättodlade. Vad mer kan man begära...
Allt gott
Påminnelse om vårens odlingskurser.
10 april Självförsörjande i villaträdgård, Klockaregårdens trädgårdsbutik, Ör
17 april Självförsörjande i villaträdgård, Klockaregårdens trädgårdsbutik, Ör
Mer info och anmälan
www.klockaregarden.se14 maj Odla, sköta och använda tomater, Rost och rädisors växthus, Benestad
Mer info
HÄR anmälan till anette.brunsell(at)gmail.com
↧
February 28, 2018, 12:53 am
Varje säsong brukar jag testa nån ny växt, kanske nåt mer svårodlat, nåt som kräver zonknäckeri, som jag inte vet hur det smakar eller hur mycket det kommer att ge. Resultatet kan bli både si och så utan att jag behöver känna mig särskilt nerslagen. Det är värre om hela när man försöker vara så självförsörjande som möjligt.
2017 testade jag att odla luffagurka. Eftersom Marie Mandelmann visade sin fina gurka igår kom jag på att jag inte visat mina. Har ju faktiskt gjort en liten film på "redi smålännska". Känner mig hyggligt nöjd med odlingen och har skrubb för flera året framåt. Man kan använda dem både i duschen och som naturligt lättsvinto i hushållet. Det är inte engångssvampar utan man återanvänder dem tills de blir slitna och fula.Sätt på ljudet.
Allt gott
Ps. Det finns fortfarande några platser kvar i vårens kurser
10 april Självförsörjande i villaträdgård, Klockaregårdens trädgårdsbutik, Ör
17 april Självförsörjande i villaträdgård, Klockaregårdens trädgårdsbutik, Ör
Mer info och anmälan
www.klockaregarden.se14 maj Odla, sköta och använda tomater, Rost och rädisors växthus, Benestad
17 maj Odla, sköta och använda tomater, Rost och rädisors växthus, Benestad
Mer info
HÄR anmälan till anette.brunsell(at)gmail.com
↧
